Berikning

Berikning är väldigt viktigt hos djur i fångenskap. Även om vi har de i hägn och tar hand om de måste de ändå få utlopp över sina naturliga beteenden. Det är väldigt viktigt att stimulera deras behov på ett effektivt sätt. Om inte djur blir berikade eller får göra utlopp för sina naturliga beteenden kan de bli väldigt stressade pga tristess. De kan även få stereotypa beteende. De utför dessa beteenden då pga att försöka minska sin egna stress. De beteendena har ingen funktion alls men det ''hjälper'' djuret i sig. T ex på stereotypt beteende är hos hästar är att de krubbiter. Det beror på att de får för kort ättid och får för lite grovfoder. Det är ett sett för dem att minska sin inre stress. Ett annat exempel är apati hos grisar. Ett alldeles för stressat djur kan till slut bli apatiskt och då svarar inte djuret på stimuli. Även om det otäcka försvinner från platsen ligger djuret ändå där helt hjälplöst. Ett apatiskt djur kan inte lära sig nya saker.

Exempel på berikningar:

Djurslag: Häst
Typ: Rörelse, longering
Syfte: Syftet med denna berikning är att hästarna får röra på sig utan någon belastning av någon ryttare på ryggen. Motion är viktigt för att djur ska må bra och så att de inte blir överviktiga.
Material: De rör sig. De får ett miljöombyte istället för att stå i sin box eller i sin hage. Det ger hästen mycket motion som är viktigt för alla djur. De behöver människans hjälp för att kunna longeras. Vi står i mitten med en lång lina och hästen travar/galopperar runt oss i cirklar. De behöver vår röst för att veta vad de ska göra för något.
Hur ofta?: Man kan longera några dagar i veckan istället för att rida så att hästen inte behöver belasta sin rygg dagligen. De dagar man inte rider kan man istället longera. Man kan longera 30-40 minuter per gång beroende på hur mycket hästen orkar.

Djurslag: Häst
Typ: Klickerträning
Syfte: Syfte med att klickerträna hästar är att de ska få jobba med hjärnan. De ska få tänka själva och lösa problem. Gör de rätt får dem belöning i form av något gott som de tycker om.
Material: Någon form av godis, en klicker, människa, något föremål som de t ex ska sätta mulen på för att få godis.
Hur ofta?: Om man vill lära sin häst att bli bra på klicker ska man iaf hålla på med det några gånger i veckan så att de snabbt förstår vad det innebär. Man ska inte hålla på med det allt för länge under samma tillfälle om man aldrig gjort det med sin häst innan. Börja med en kort tid på ca 5-10 minuter i början, sedan kan man börja hålla på lite längre.

Djurslag: Grisar
Typ: Leta efter saker
Syfte: Syftet med att grisar ska leta efter saker i sin hage är att de ska få använda sitt luktsinne till att finna saker. Man kan till exempel slänga ut nötter i hela hagen. Då får grisarna lukta sig fram till dem.
Material: Nötter, luktsinnet, rörelse.
Hur ofta?: Detta kan man göra lite då och då så att de får lite annat att göra istället för att bara böka omkring i jorden. Här får de ju då springa runt och leta efter saker med hjälp av luktsinnet. Detta kanske tar 30 minuter per gång. 

Systematik

LEDDJUR – arthropoda – Denna grupp innehåller insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur. Gemensamt för dem är att kroppen och benen är ledande. De har ett yttre förhårdnat ’’hudskal’’. Det är inte bara ett skydd utan också fäste för musklerna. Denna grupp är en av de tidigaste grupperna som lämnade havet och gick upp på land.

FISKAR – agnatha, chondrichthyes, osteichthyes -  Denna grupp är vattenlevande ryggradsdjur med fenor. De delas in i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar. De flesta arter andas med gälar och är växelvarma.

GRODDJUR – amphibia – Groddjur är en klass ryggradsdjur. Dessa djur behöver närhet till vatten. De lever först som larv i vattnet innan de övergår till ett liv på land. Groddjur har ganska liten hjärna som är lik fiskarnas. Deras organ skyddas av muskler. Groddjur har lungor men kan och också utbyta syre och koldioxid genom hudandning. Huden hålls fuktig och skyddas mot uttorkning genom ett hudslem.

KRÄLDJUR – reptilia -  Kräldjur är växelvarma ryggradsdjur. De delas in i fyra ordningar som är fjällbärande kräldjur, sköldpaddor, krokodildjur och bryggödlor. Kräldjur har svans. De är ektoterma vilket innebär att de reglerar sin kroppstemperatur genom att ’’bada i solen’’. Kräldjur ömsar det översta lagret av huden regelbundet.

FÅGLAR – aves – Fåglar  är varmblodiga ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar. De lägger ägg. Fåglar har ihåligt skelett för att de lättare ska kunna flyga men alla fåglar kan dock inte flyga.

DÄGGDJUR – mammalia -  Däggdjur är jämnvarma och de är en klass inom ryggradsdjuren. Alla ger sina ungar di och de föder levande ungar. Däggdjur har hjärta med två kammare och två förmak.

o   Kloakdjur – monotremata – kloakdjur är en ordning inom däggdjur. Detta är den enda underklassen som lägger ägg istället för att föda levande ungar. De ger ungarna di genom sporer istället för spenar. De räknas som däggdjur för att de har hår eller liknande kroppsbeklädnad (taggar).

o   Pungdjur – marsupialia – När pungdjuren föds ligger dem i mammans pung för att utvecklas.

o   Högre däggdjur – placentialia – Det är en infraklass inom däggdjur. Ordet högre innebär endast att de är en nyare gren i evolutionens lopp.

-          Elefantdjur – prboscidea – Detta är en ordning till däggdjur. De har snabel. De har betar som bildas av de mellersta framtänderna. Deras fötter har 5 nagelförsedda tår.

-          Rovdjur – carnivora – Ordning till klassen däggdjur. Rovdjur är köttätare/predatorer. Det finns även djur i denna ordning som är allätare som tex björnar. Landlevande rovdjur har 4-5 tår på varje fot medan sälar som tillhör till denna grupp har fenor där tårna är omgivna av simhud. Rovdjur har kort tarm. Matsmältningssystemet är enklare uppbyggt.

-          Partåiga hovdjur/valar – cetartiodactyla – Ordning till klassen däggdjur. De äter huvudsakligen växtämnen. De är oftast medelstora djur och går på fyra ben. Huvudaxeln går mellan tå 3 och fyra.

-          Uddtåiga hovdjur – perissodactyla – Ordning till klassen däggdjur. De är växtätare. De är dräktiga länge och diar rätt länge. Deras extremiteters huvudaxel går ner genom tredje tån.

-          Primater – primates – Ordning till klassen däggdjur. Alla primater har fem fingrar eller tår på varje extremitet. Primater likar människor mer eller mindre.

-          Gnagare – rodentia – Ordning till däggdjuren. Det finns över 2000 arter inom gnagare. Det är den artrikaste däggdjursordningen. Gnagare är huvudsakligen växtätare. Men ekorrar, sovmöss och mullvadsgnagare är ofta allätare. De flesta gnagares framtänder växer hela livet. Därför behöver de alltid något att gnaga ner tänderna på.

-          Hardjur – lagomorpha – Ordning till däggdjuren. Finns idag över hela jorden. De är uteslutande växtätare. De klassificeras inte längre som gnagare. Dessa djur förekommer i två familjer som är harar och kaniner. De förekommer naturligt.

-          Håriga trögdjur – pilosa – Det är en däggdjursordning och underordningarna är sengångare och myrslokar. Tillsammans med bältdjur bildar dem överordningen trögdjur. Det är mycket anpassade till sin miljö och kan se väldigt olika ut. Myrslokar har en långdragen nos och har avsaknande av tänder. De vistas på marken eller i träd och äter insekter. Däremot sengångare har kort nos och upp till 20 likartade tänder. De äter växtdelar och de lever på träd.

-          Pansrade trögdjur – cingulata – Bältdjur är den enda levande familjen inom ordningen pansrade trögdjur. De består av små däggdjur med hårt skal. De är kända för att kunna rulla ihop sig. De äter växter och små insekter.

-          Äkta insektsätare – eolipothypa – Det är en ordning inom de högre däggdjuren. Det finns fyra familjer som är igelkottar, mullvadsdjur, näbbmöss och snabelslidmöss. De lever mest på insekter, maskar och leddjur. Ungarna föds blinda och utan päls men de utvecklar sig snabbt. 

Dagliga rutiner

Med alla djur som man jobbar med har man alltid rutiner som man gör varje dag för att ha koll på djuren. De dagliga rutinerna som man gör är att man kontrollerar om de har mat/vatten, man kollar hälsotillståndet på djuren så dem inte ser sjuka ut, man ser efter om det är skitigt och behövs rengöras och man kollar också så att all belysning osv fungerar.

Många djur döljer rätt bra ifall de är sjuka. Det är speciellt bytesdjur eftersom om de visar sig svaga och sjuka blir de lätt dödade av andra djur. Men man kan märka på djur att de är sjuka genom att de äter och dricker väldigt dåligt. De ligger mest stilla och rör sig inte speciellt mycket. De kan få diarré  och även rinnande ögon. Pälsen kan se matt ut och de kan få bleka slemhinnor. På dessa sett kan man märka att sitt djur är sjukt och då måste man åtgärda problemen. Ett bra sätt är att isolera det sjuka djuret från de friska för att minska smittoriskerna som finns. Vid de flesta sjukdomar ska man ringa till veterinären och rådfråga om vad felet kan vara. Oftast vill de då att man kommer in till veterinären så att de kan undersöka djuret och ta olika prover för att konstatera någon sjukdom. Men ibland kan det vara någon lättare sjukdom och då kan man köpa antibiotika och behandla själv t ex om de får skabb. Det är väldigt lätt att behandla själv utan veterinärens hjälp. Men är det någon större sjukdom kanske de behöver stanna hos veterinären för observation. 

Foderstat

-Minigris - Sus scrofa domesticus:
Minigrisar är allätare och de äter helfoder som innehåller korn, vete, havre, soja och raps. De äter även frukt och grönt, hö gräs och rötter. Exempel på ett bra helfoder är Klara. Om man ska ge frukt och grönt också ska man dra ner lite på helfodret så att de inte blir överviktiga. Men man får aldrig ersätta helfodret med frukt och grönt för då får den inte i sig alla näringsämnen som den behöver. En vuxen minigris ska få helfoder 3-4 dl/dag vid 2-3 tillfällen. Går de ute bökar de även och äter gräs och rötter. Grisar kräver mer mat när det är kallt och grisens ålder och motion spelar roll vid utfodring. Vissa grisar måste man utfodra mer eller mindre.
Vikt på minigrisar är ca 20 kg/gris
Morgon: 3-4 dl helfoder
Lunch: 3-4 dl helfoder
Kväll: 3-4 dl helfoder

-Häst  - Equus ferus capallus:
Hästar är växtätare och dem är grovtarmsjäsare. De ska alltid ha fri tillgång till vatten och saltsten. Grovfoder är hästens viktigaste foder och det kan de inte vara utan. Kraftfoder ska man inte ge om det inte behövs. Om hästen är överviktig/underviktig ska man ändra på foderstaten och är hästen överviktig behöver den även mer motion. Grovfodergivan ska man fördela jämt över dygnet, ungefär 3-4 gånger per dygn.

Grovfoder är basen i hästens foderstat och det kan bestå av ensilage, hösilage, hö, halm och lucern.

Hästen väger ca 500-600 kg
- Behöver ca 5 kg torrsubstans/dygn.
5 kg torrsubstans = 6 kg hö eller 8,5 kg hösilage med 60 % ts-halt.
Grovfoder regeln = minst 1 kg ts/100 kg kroppsvikt/dygn.
- Hö + kraftfoder/häst/dag till mina hästar: 10 kg varav hö är 6 kg.

 - Höns – Gallus gallus domesticus
Mina höns väger ungefär 2 kg/höna. Tupparna är ca 40 % större än hönorna. Höns ska alltid ha fri tillgång till helfoder och ett bra helfoder till mina höns är Fågel Multi. Man ska mata hönsen 2 gånger om dagen (morgon och kväll) med ett koncentrerat foder som kompletteras med spannmål och snäckskal. Ett bra koncentrerat foder är Värp Kombi. Spannmålet kan bestå av vete, havre och korn. Spannmålet ska begränsas till 40-60 % av det dagliga foderintaget. Det är viktigt att vitamin och mineralbehovet tillgodoses året runt.

Morgon: 70 gram koncentrerat foder
Kväll: 70 gram koncentrerat foder

- Får – ovis
Den största delen av deras föda är grovfoder som är hö eller ensilage. De ska ha ca 1-2 kg/dag/djur av det. Till tackorna under digivning är det lämplig att ge klöverrikt foder som har hög proteinhalt.

Kraftfoder ger man vanligtvis bara till tackor som är dräktiga eller till tackor som ger di. Men man ger det även till de får som har svårt för att hålla hullet och som är smala. Kraftfoder givan kan delar upp på två tillfällen/dag. Lämpligt kraftfoder är korn och havre.
- Tacka behöver 20-25 % proteininnehåll under dräktighet och digivning.
- En tacka som väger ca 50-60 kg kan behöva 400g kraftfoder/dag under högdräktighet och digivning.
- Mindre tackor på 30-40 kg behöver ungefär 250-300g/dag.
- Mineraler + saltsten ska dem ha året runt.

Mina får väger ca 40 kg
Morgon: ca 0,5-1 kg hö/ensilage + ca 125-150 g kraftfoder
Kväll: ca 0,5-1 kg hö/ensilage + ca 125-150 g kraftfoder

- Get – Capra hircus
60 % av det dagliga matintaget hos får ska vara grovfoder.
- 1,5 kg hö / dag och get. Man kan även ge sly och grenar lite då och då.
- Som kraftfoder kan man ge 55 % hel havre, 25 % torr betfor och 20 % soja.
- De ska alltid ha tillgång till mineral/saltsten.
- Som godis kan man ge äpple, morötter, knäckebröd med mera. 

Fodersmältning

Grisars matsmältning

Fodret passerar från munhålan ner till magsäcken via foderstrupen. I magsäcken bearbetas maten av magsaftens enzymer och saltsyra. Saltsyran avger rätt pH-värde och gör så att enzymaktiviteten dödar de flesta bakterier som finns i fodret. Från magsäcken passerar fodret via tolvfingertarmen till tunntarmen. Där sitter enzymer på slemhinnan där bukspott och tarmsaft utsöndras. Protein, fett och kolhydrater spjälkas här med hjälp av enzymerna. Galla bildas sedan i celler i levern. Vätskan är gulgrön och utsöndras i tarmen. Gallan håller foderfettet finfördelat så att det lättare kan spjälkas av enzymer i tarmsaften. Sedan kommer fodret till blindtarmen och tjocktarmens första, grövre del och där bearbetas det av mikroorganismer. Osmälta foderrester samlas sedan i ändtarmen och avges som träck som består av stor del av mikroorganismer.

Hästars matsmältning

Hästar är specialiserade växtätare. De har stor blindtarm och välutvecklad och de är mycket beroende av tarmfloran där i pga att kunna smälta ner fiberrikt foder med hjälp av mikroorganismer. Både blindtarmen och tjocktarmen används som jäskammare. Stora djur har inte lika stort energibehov i kg kroppsvikt som små djur har. Stora djur kan ha kvar delar av fodret i blindtarmen rätt så länge för att mikroorganismerna ska hinna påverka fodret. De organiska syrorna som bildas resorberas genom tarmväggen. Om fodret är mycket fiberrikt äter dem mer, men smältbarheten av fodret minskar. Dock finns det ändå tillräckligt med näring. När övergången till lilla tjocktarmen sker skilja vätska, mikroorganismer och lättsmält näring ifrån och förs tillbaka till tjocktarmens första del för att bearbetas en gång till. Hästen saknar däremot gallblåsa och kan inte smälta stora mängder fett. 

Utrymmeskrav

Ko
Drickplatser

Antalet drickplatser per djur med automatisk vattenförsörjning ska vara minst:

1 drickplats per 10 mjölkande kor som hålls för mjölkproduktion.
1 drickplats per 25 övriga nötkreatur.
Under bete:
Betestid (månader)            Antal mjölkkor per ha
2                                          7
3                                          6
4                                          5

Utomhusutrymme med visning: 250 m²/djur, arean kan fördelas på flera hagar. Minsta arean ska dock vara 500 m². 

Minsta utrymme i en gemensambox
	Högsta vikt, kg	Spaltgolv m²/djur	Ströbädd i ligghall utan utfodring m²/djur	Ströbädd i ligghall med utfodring m²/djur
Kalvgömma¹)			0,9	0,9
Kalvar	60		1	1,5
	90	1,5	1,2	1,7
	150	1,5	1,5	2,2
Ungdjur	250	1,8	2	2,9
	400	1,9	2,6	3,7
	600	2,3	3,1	4,4
	> 600	2,6	3,4	4,8
Dikor¹) och sinkor			3,40 ²)	4,8
Mjölkkor och amkor¹)			6,00 ²)	8,5

¹) Inklusive kalvar upp till 3 månaders ålder
²) Exklusive utrymme för kalvgömma
Får
Får ska hållas i lösdrift. Vid lamning ska det finnas ett avskilt utrymme för tacka och lamm.
Utomhusutrymme med visning: 125 m²/djur, dock minst 250 m².
Minska tillåtna utrymme i gemensambox:
                             Högsta vikt, kg                                                          Totalarea, m2
Lamm >15kg    30                                                                                    0,5
Lamm                 >30                                                                                 1,0
Vuxet djur       65                                                                                    1,2
Vuxet djur       >65                                                                                 1,4
Dräktig tacka                                                                                           1,7
Tacka med       65                                                                                    1,7
lamm <15 kg   
Tacka med
lamm <15 kg    >65                                                                                 1,9
 

Häst
Mått till box för individuell uppstallning: OBS vid korttidsuppställning för arean minskas till 85%.
Hästens mankhöjd (m)           Boxens area (m2)                      Bredd (m)
<0,85                                               3                                                        1,5
0,86-1,07                                        4                                                        1,6
1,08-1,30                                        5                                                        1,9
1,31-1,40                                        6                                                        2,1
1,41-1,48                                        7                                                        2,2
1,49-1,60                                        8                                                        2,35
1,61-1,70                                        9                                                        2,5
>1,71                                               10                                                     2,7                      

Hästar ska få tillgång till att röra sig fritt ute varje dag. Stängslarna ska vara väl synliga i hagen så att hästarna kan se dem så att dem inte skadar sig.
Utomhusutrymme med visning:  250 m²/djur, arean kan fördelas på flera hagar. Minsta area ska dock vara 500 m².

Get
-Antalet drickplatser med automatisk vattenförsörjning ska vara minst en per 15 getter.
- Utrymme vid foderhäck eller foderbord ska vara minst 0,35 m per djur om djuren hålls i lösdrift och minst 0,45 m om djuren hålls bundna.
- Gödseldränerande spaltgolv ska ha en stavbredd som är minst 80 mm och en spaltbredd som är högst 25 mm.
Minsta tillåtna utrymme i gemensambox:                          Högsta vikt, kg                                           spaltgolv, m2                               ströbädd, m2
Killing                 15                                                              0,25                                                  0,25
Unga getter     >15                                                                0,5                                                    0,5
Vuxet djur                                                                             1,0                                                    1,2

Utomhusutrymme med visning:  50 m²/djur, dock minst 250 m².
Utrymmets utformning:  Klättermöjligheter, foderhäckar.

Minigris
Utomhusutrymme med visning: 250 m². 
Utrymmenas utformning: Möjlighet att böka samt sommartid tillgång till gyttjebad och torra partier. Det ska finnas plats så att de kan uppnå termisk komfort.

Höns
Allmänt

13 §  Fåglarna ska ha tillgång till sandbad och sittpinne. Samtliga fåglar ska
samtidigt kunna sitta på pinne. Sittpinnar ska placeras så att ingen del av fågeln
behöver vidröra vare sig golv, vägg eller tak.
Arter > 60 cm längd

14 §  Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter: 2 m²/fågel.
Inomhusutrymme med visning:  2 m²/fågel, dock minst 50 m², höjd 2,5 m.
Utomhusutrymme med visning:  100 m², höjd 2,5 m. 

Arter < 60 cm längd

15 §  Utrymmeskrav enligt följande:
Stall/nattkvarter:  0,3 m²/fågel.
Inomhusutrymme med visning:  0,3 m²/fågel, dock minst 25 m², höjd 2,5 m. För vanliga tamhöns (Gallus gallus dom.) höjd 2,2 m.
Utomhusutrymme med visning: 50 m², höjd 2,5 m.

Jag hittade tyvärr ingenting om vaktel och påfågel. 

Arbete med djur

Saker att tänka på vid min djurpark:
- Byggnader: Hur ska hägnen till varje djur vara utformade så att de blir så säkra som möjligt för både djurvårdarna och djuren? Hur ska hägnen vara utformade? Djuren ska känna sig säkra och trygga i sina hägn. Man ska kolla över dörrar osv så att de är säkra och inte går att lyfta bort.
- Kunskaper: Vilka kunskaper krävs för djurvårdarna för att få hantera djuren? Vad ska djurvårdarna kunna om varje art? Djurvårdarna bör ha bred kunskap om varje djurslag för djurens bästa. Djurvårdarna ska kunna agera när djuren är sjuka och veta vad de ska göra i sådana situationer. De ska veta om djurens behov och om deras levnadssätt.
- Rutiner: Djurvårdarna ska ha bra rutiner till alla djur. Sådant man gör varje dag och iprincip på samma sätt är rutiner. Djuren behöver det för att må bra och så de vet ungefär hur deras dagar ser ut. För mycket förändring i deras vardag kan göra djuren stressade.
- Förflyttning av djur: Djurvårdarna ska veta hur man förflyttar djuren när det behövs. De ska veta hur det ska gå till och vad för transportburar som behövs isf om det behövs.
- Hjälpmedel: Djurvårdarna ska veta vilka hjälpmedel som finns till varje djur för att till exempel rengöra deras hägn, behandla djuren och för att förflytta de på ett säkert sätt.
- Behandling av djur: Det är viktigt att det finns utrymmen där djuren kan gå fritt för att hantera ett visst djurslag avskilt från andra djur. Djuret ska bedömas med tanke på säker hantering vid behandling för att undvika sparkar, bett, stångning eller trängning. Djuret ska vid behov kunna fixeras vid behandling.
- Arbete med nötkreatur: Åtgärder ska vidtas för att minska risken för stångskador av nötkreatur. Man ska vara extra försiktig när man arbetar där det finns kvigor eller kor där det finns en tjur som är lösgående samt vid arbete där det finns nykalvade kor. Det ska finnas flyktvägar eller skyddsanordningar som man kan nå vid en risksituation.
- Arbete med hästar: Där en häst ska skos ska det finnas bra belysning och temperatur. Det ska finnas halksäkert golv och det får inte vara drag från någon dörr eller liknande. Hästen ska vara uppbunden säkert och det ska finnas tillräckligt med utrymme där hästen står så att den som skor inte ska kunna bli klämd. Hästen ska inte kunna bli störd utav passerande hästar eller människor. Arbetet vid spiltor/boxar ska ske utan att det finns risk att bli sparkad. En häst i box ska kunna bindas i samband med utgödslingsarbete. Man ska se över hästens utrustning innan ridning så att det inte kan hända någon olycka tex om dem inte skulle vara fastspända ordentligt eller om utrustningen är sliten så den går sönder. Endast hästar som är lämpliga för utbildning för användas (ridskola).
- Arbete med svin:  Vid hantering av smågrisar ska man kunna hålla suggan avskild från smågrisarna. Skydd ska finnas vid boxar med galtar och suggor i för att undvika angrepp från dem. Det gäller inte ifall det finns hjälpmedel tillgängliga för att skydda sig vid angrepp.