Berikning

Berikning är väldigt viktigt hos djur i fångenskap. Även om vi har de i hägn och tar hand om de måste de ändå få utlopp över sina naturliga beteenden. Det är väldigt viktigt att stimulera deras behov på ett effektivt sätt. Om inte djur blir berikade eller får göra utlopp för sina naturliga beteenden kan de bli väldigt stressade pga tristess. De kan även få stereotypa beteende. De utför dessa beteenden då pga att försöka minska sin egna stress. De beteendena har ingen funktion alls men det ''hjälper'' djuret i sig. T ex på stereotypt beteende är hos hästar är att de krubbiter. Det beror på att de får för kort ättid och får för lite grovfoder. Det är ett sett för dem att minska sin inre stress. Ett annat exempel är apati hos grisar. Ett alldeles för stressat djur kan till slut bli apatiskt och då svarar inte djuret på stimuli. Även om det otäcka försvinner från platsen ligger djuret ändå där helt hjälplöst. Ett apatiskt djur kan inte lära sig nya saker.

Exempel på berikningar:

Djurslag: Häst
Typ: Rörelse, longering
Syfte: Syftet med denna berikning är att hästarna får röra på sig utan någon belastning av någon ryttare på ryggen. Motion är viktigt för att djur ska må bra och så att de inte blir överviktiga.
Material: De rör sig. De får ett miljöombyte istället för att stå i sin box eller i sin hage. Det ger hästen mycket motion som är viktigt för alla djur. De behöver människans hjälp för att kunna longeras. Vi står i mitten med en lång lina och hästen travar/galopperar runt oss i cirklar. De behöver vår röst för att veta vad de ska göra för något.
Hur ofta?: Man kan longera några dagar i veckan istället för att rida så att hästen inte behöver belasta sin rygg dagligen. De dagar man inte rider kan man istället longera. Man kan longera 30-40 minuter per gång beroende på hur mycket hästen orkar.

Djurslag: Häst
Typ: Klickerträning
Syfte: Syfte med att klickerträna hästar är att de ska få jobba med hjärnan. De ska få tänka själva och lösa problem. Gör de rätt får dem belöning i form av något gott som de tycker om.
Material: Någon form av godis, en klicker, människa, något föremål som de t ex ska sätta mulen på för att få godis.
Hur ofta?: Om man vill lära sin häst att bli bra på klicker ska man iaf hålla på med det några gånger i veckan så att de snabbt förstår vad det innebär. Man ska inte hålla på med det allt för länge under samma tillfälle om man aldrig gjort det med sin häst innan. Börja med en kort tid på ca 5-10 minuter i början, sedan kan man börja hålla på lite längre.

Djurslag: Grisar
Typ: Leta efter saker
Syfte: Syftet med att grisar ska leta efter saker i sin hage är att de ska få använda sitt luktsinne till att finna saker. Man kan till exempel slänga ut nötter i hela hagen. Då får grisarna lukta sig fram till dem.
Material: Nötter, luktsinnet, rörelse.
Hur ofta?: Detta kan man göra lite då och då så att de får lite annat att göra istället för att bara böka omkring i jorden. Här får de ju då springa runt och leta efter saker med hjälp av luktsinnet. Detta kanske tar 30 minuter per gång. 

Systematik

LEDDJUR – arthropoda – Denna grupp innehåller insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur. Gemensamt för dem är att kroppen och benen är ledande. De har ett yttre förhårdnat ’’hudskal’’. Det är inte bara ett skydd utan också fäste för musklerna. Denna grupp är en av de tidigaste grupperna som lämnade havet och gick upp på land.

FISKAR – agnatha, chondrichthyes, osteichthyes -  Denna grupp är vattenlevande ryggradsdjur med fenor. De delas in i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar. De flesta arter andas med gälar och är växelvarma.

GRODDJUR – amphibia – Groddjur är en klass ryggradsdjur. Dessa djur behöver närhet till vatten. De lever först som larv i vattnet innan de övergår till ett liv på land. Groddjur har ganska liten hjärna som är lik fiskarnas. Deras organ skyddas av muskler. Groddjur har lungor men kan och också utbyta syre och koldioxid genom hudandning. Huden hålls fuktig och skyddas mot uttorkning genom ett hudslem.

KRÄLDJUR – reptilia -  Kräldjur är växelvarma ryggradsdjur. De delas in i fyra ordningar som är fjällbärande kräldjur, sköldpaddor, krokodildjur och bryggödlor. Kräldjur har svans. De är ektoterma vilket innebär att de reglerar sin kroppstemperatur genom att ’’bada i solen’’. Kräldjur ömsar det översta lagret av huden regelbundet.

FÅGLAR – aves – Fåglar  är varmblodiga ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar. De lägger ägg. Fåglar har ihåligt skelett för att de lättare ska kunna flyga men alla fåglar kan dock inte flyga.

DÄGGDJUR – mammalia -  Däggdjur är jämnvarma och de är en klass inom ryggradsdjuren. Alla ger sina ungar di och de föder levande ungar. Däggdjur har hjärta med två kammare och två förmak.

o   Kloakdjur – monotremata – kloakdjur är en ordning inom däggdjur. Detta är den enda underklassen som lägger ägg istället för att föda levande ungar. De ger ungarna di genom sporer istället för spenar. De räknas som däggdjur för att de har hår eller liknande kroppsbeklädnad (taggar).

o   Pungdjur – marsupialia – När pungdjuren föds ligger dem i mammans pung för att utvecklas.

o   Högre däggdjur – placentialia – Det är en infraklass inom däggdjur. Ordet högre innebär endast att de är en nyare gren i evolutionens lopp.

-          Elefantdjur – prboscidea – Detta är en ordning till däggdjur. De har snabel. De har betar som bildas av de mellersta framtänderna. Deras fötter har 5 nagelförsedda tår.

-          Rovdjur – carnivora – Ordning till klassen däggdjur. Rovdjur är köttätare/predatorer. Det finns även djur i denna ordning som är allätare som tex björnar. Landlevande rovdjur har 4-5 tår på varje fot medan sälar som tillhör till denna grupp har fenor där tårna är omgivna av simhud. Rovdjur har kort tarm. Matsmältningssystemet är enklare uppbyggt.

-          Partåiga hovdjur/valar – cetartiodactyla – Ordning till klassen däggdjur. De äter huvudsakligen växtämnen. De är oftast medelstora djur och går på fyra ben. Huvudaxeln går mellan tå 3 och fyra.

-          Uddtåiga hovdjur – perissodactyla – Ordning till klassen däggdjur. De är växtätare. De är dräktiga länge och diar rätt länge. Deras extremiteters huvudaxel går ner genom tredje tån.

-          Primater – primates – Ordning till klassen däggdjur. Alla primater har fem fingrar eller tår på varje extremitet. Primater likar människor mer eller mindre.

-          Gnagare – rodentia – Ordning till däggdjuren. Det finns över 2000 arter inom gnagare. Det är den artrikaste däggdjursordningen. Gnagare är huvudsakligen växtätare. Men ekorrar, sovmöss och mullvadsgnagare är ofta allätare. De flesta gnagares framtänder växer hela livet. Därför behöver de alltid något att gnaga ner tänderna på.

-          Hardjur – lagomorpha – Ordning till däggdjuren. Finns idag över hela jorden. De är uteslutande växtätare. De klassificeras inte längre som gnagare. Dessa djur förekommer i två familjer som är harar och kaniner. De förekommer naturligt.

-          Håriga trögdjur – pilosa – Det är en däggdjursordning och underordningarna är sengångare och myrslokar. Tillsammans med bältdjur bildar dem överordningen trögdjur. Det är mycket anpassade till sin miljö och kan se väldigt olika ut. Myrslokar har en långdragen nos och har avsaknande av tänder. De vistas på marken eller i träd och äter insekter. Däremot sengångare har kort nos och upp till 20 likartade tänder. De äter växtdelar och de lever på träd.

-          Pansrade trögdjur – cingulata – Bältdjur är den enda levande familjen inom ordningen pansrade trögdjur. De består av små däggdjur med hårt skal. De är kända för att kunna rulla ihop sig. De äter växter och små insekter.

-          Äkta insektsätare – eolipothypa – Det är en ordning inom de högre däggdjuren. Det finns fyra familjer som är igelkottar, mullvadsdjur, näbbmöss och snabelslidmöss. De lever mest på insekter, maskar och leddjur. Ungarna föds blinda och utan päls men de utvecklar sig snabbt.